Kan du berätta lite om bilbyggandet?
Kort sagt kan man säga att jag bygger om bilar. Det har jag gjort nu i tjugo år, alltså halva mitt liv. Vilket är väldigt kul, för det var verkligen aldrig min tanke. För att göra en lång historia kort så var jag arton år och kunde ingenting om bilar. Jag kunde inte ens byta olja, så illa var det verkligen. Jag började på noll. Efter att två av mina bilar hade blivit kvaddade tröttnade jag och kände att jag inte kan behöva köpa en bil varje gång någonting händer med den. Så då började jag laga och fixa själv. Det började med att jag lärde mig bygga in starkare billjud i bilen, och när jag märkte att jag klarade av det och framförallt att jag tyckte att det var så kul så fortsatte jag att bygga om hela bilen. Det var på den vägen jag kom in i bilsvängen. När jag väl var en del av bilvärlden märkte jag hur trevliga alla var. Det fick mig att vilja fortsätta, det var ett sammanhang jag verkligen ville vara i.

Vad kul! Vad hände sen?
Då började jag bygga om mina bilar och märkte att jag tyckte att det var väldigt roligt. Jag var tjugo då, och som de flesta tjugoåringarna hade jag en stor dröm om att ha en Ferrari. Som jag såklart inte hade råd med då. Då byggde jag mig en egen, en kopia. Då vände allting och jag vann massor av tävlingar, kom med i tidningar. Det var nästan surrealistiskt minns jag, men såklart väldigt roligt.

Hur ser processen ut?
Jag skissar först på en bil. Då tar jag med allt i beräkningen, elschema, ljud, inredning, kaross, ja allt. Det är innan det finns sponsorer för idén så just i det skedet är det bara en hobby som är helt obetald. Den processen tar ungefär sex månader. När man är nöjd med sin skiss går man med den till sponsorer och helt enkelt frågar om de tror på idén. Hittills har alla gått med på det för min del, så det är ju en jäkla tur. Annars blir det inte så mycket av det hela. När jag fått sponsorer börjar jag bygga på bilen. Den delen tar också ungefär sex månader. Så totalt är processen för en bil ett år, vilket såklart är väldigt lång tid. Det krävs en hel del tålamod för att bygga bilar. Och ofta är bilarna bara populära en säsong, vilket gör det hela lite svårare. Jag har faktiskt en bil som jag byggde 2012, en James Bond bil, som fortfarande är populär.

Det måste ha hänt en hel del under dina tjugo år i branschen?
Det har det verkligen gjort! Förr togs inte bilbyggandet helt på allvar, det var mer lek då. Det var väldigt roligt. De senaste tio åren har kvalitén blivit otroligt hög på utställningar och mässor. 2009 var jag domare på Elmiamässan, som är en av världens största bilmässor. Då upptäckte jag att mina bilar inte höll den höga kvalitén. Sedan dess har jag lagt i en högre växel för att hänga med i utvecklingen. Mina bilar har blivit mycket bättre sen dess och det har gått väldigt bra för mig, det är jag tacksam för.

Hur ser samarbetet med Texstar ut?
Vi säljer Texstars kläder på mitt jobb, och då har jag tyckt att kläderna var både snygga och praktiska. I min bransch är det väldigt viktigt att se anständig och professionell ut, jag är mitt eget varumärke. Och vill man bli framgångsrik inom bilbyggande måste man ha ett starkt varumärke och där ingår både att vara duktig såklart, men även att man är professionell. Då kontaktade jag Texstar och frågade om de ville samarbeta med mig. Deras kläder kändes precis rätt för mig. 2012 fick jag mina första Texstarkläder som kändes helrätt för mig. Sedan dess har samarbetet fortsatt och det är jag väldigt glad över för jag trivs jättebra i kläder från Texstar!

Har du några tips till andra som vill syssla med bilbyggande?
Att ha ett koncept klart för sig. Många har ingen aning om vad de vill göra, vilket gör det hela mycket svårare eftersom processen är så lång. En annan viktig del är att ha tålamod. Det tar, som sagt, tid att bygga en bil. Och det strular, även för mig som pysslat med detta i tjugo år. Erfarenhet är inte allt, men tålamod är. Mitt andra tips är att våga fråga, fråga på Internet, YouTube, nätverk, kompisar. Det finns så mycket hjälp och tips att få. Att våga be om hjälp är guld värt!

Fotograf: Christoffer Talvis på Greenlight Magazine